Oktober 31, 2006
Alltsedan första Whitbread Round the World Race 1973–74 har dessa jordenruntkappseglingar sökt sig djupt ner på Stilla Havet och Indiska Oceanen för att finna lämpliga vindar och kortaste väg. Platser där skräck blandas med en stilla ödmjukhet inför naturkrafterna. Förutom kollegorna i de andra kappseglande båtarna, som ofta ligger långt under horisonten, finns inga handelsfartyg, inga fiskebåtar eller räddande helikoptrar.
Utöver Albatrossen kan de vid klart väder ibland se en och annan kondensationstrimma över himlen från passagerarflygplan mellan de sydliga kontinenterna. Kontrasterna är stora om man tänker sig in i den varma ombonade miljön på planet med vila, mat och drinkar. Där nere är de utlämnade åt kylan, vinden och det oändliga skramlandet. Kappseglingarna har genom åren haft det mycket tufft även på Atlanten. På Biscaya, utanför Brasiliens kust och utmed amerikanska ostkusten har vågor och vind fått besättningarna att kämpa för att hålla ihop båtarna. I och med att Volvo tog över seglingarna har säkerhetsaspekterna diskuterats allt mer. Man har lagt ut mindre områden allt längre norr över nere på de beryktade oceanerna vilka båtarna måste passera. Nu lönar det sig inte längre att gå ända ner bland isbergen för att korta av sträckan. Under de fem seglingar som gick under 70- och 80-talet såg man och fick väja för en del större och mindre isberg främst på Stilla Havet.
Inför starten från Nya Zeeland 1998 varnades för en hel del isberg, både stora och små, främst i Bellinghausenhavet nere på sydligaste punkten inför rundningen av Kap Horn. Av säkerhetsskäl rapporterar man rutinmässigt till varandra mellan båtarna när man ser isberg. Det här året började rapporterna att dugga allt tätare. Vidden av det hela kom fram först då besättningarna efteråt berättade att man började sova med fötterna i åkriktningen mot skotten, drog sig av självbevarelsedrift norr över och höll igen något på farten. Trots ett stort vattentätt skott framför masten ville man inte fara med huvudet i väggen om det small i dryga 25 knop. Volvo står för säkerhet och att farten skadar gäller även på sjön. Med de nya Volvo Open 70-båtarna är man uppe i 35 knop och man kommer att nå 45 knop om några år. Att köra runt bland hinder i 90 km/h utan säkerhetsbälte, vem gör det?
Isbergen fortsätter att kalva från Antarktis och driva ut i de gamla seglade spåren. Klimatförändringen och uppvärmningen går än snabbare än väntat. Vill man kunna segla allt fortare och utveckla tekniken har man inget val. Därför lägger man nu om rutterna i kommande Volvo Ocean Race, med start hösten 2008 i Alicante, Spanien. Skulle någon oljeshake fatta brinnande intresse för tuff havskappsegling så gäller det att lägga någon etapp i Främre Orienten. Likaså i Japan, där det finns mycket pengar och duktiga seglare. Från Kapstaden kommer man att gå upp till Indien, över mot Bortre Orienten och Japan för att sedan dyka ner mot Australien och Nya Zeeland. Därefter ett djupt dipp till de rytande latituderna på Stilla Oceanen. Som meteorolog är de nya rutterna en utmaning. Inte bara seglarna utan även vi meteorologer var pionjärer då det gällde väderdetaljerna under de första Whitbread- seglingarna. Med åren lärde vi oss meteorologer och navigatörer att finna bästa vägarna. Nya och chansartade vägval blev med åren färre. Numera vinner snabbaste båt, punkt slut.
Nu ser det ut att bli upp och ner många gånger över ekvatorn och jordhalvornas oceaner och en mängd olika vädermönster att hålla ordning på och lära sig. Det finns mycket nytt väder att lära. Åter kommer man att passera genom okända kappseglingsområden. Om man inte styr upp bestämmelserna finns risk att man återigen tvingas satsa stort, för stort på vädret, likt seglingarna på 9o-talet då Internet bröt igenom och allt tilläts. Varje båt hade en fullständig väderavdelning ombord och flera meteorologer på land. Vi får se vad dom gamla Whitbreadseglarna säjer om de nya sträckningarna. Vi har ju några oldboys här i landet. Visst är det nya utmaningar på gång och vi måste tänka på våra seglares säkerhet likt Formel 1-förare.
Text: Lage Larsson
Kommentarer
Ny kommentar:
:
(Skriv in texten nedan)
Inga kommentarer