Juni 19, 2007

Kåseberga - Fiskeläge i syd

Urgamla fiskeläget Kåseberga på Österlens sydliga kust är en lockande anhalt. Ovanför hamnen står de mytiska Ales stenar och österut ligger badorten Löderup och Sandhammarens ståtliga fyr.

Under två varma sommarlov var Kåseberga ofta målet för dagen. Hamnen låg bara några kilometer från vårt hyrda sommarhus i Löderups Strandbad och eftersom jag redan som påg var båtbiten var det lockande att ta sig dit för att se på fiskebåtarna. Någon gång gick jag de fem kilometrarna längs stranden, men oftast tog jag cykeln och besegrade först Löderupsbacken och på hemvägen den ännu längre Kåsebergabacken. Sommaren 2006 återsåg jag Kåseberga och Löderup, dock med bil då programmet inte medgav segling med mitt glada skånska resesällskap denna gång. Hamnen i Kåseberga verkade mindre än på 1960-talet. Mest oväntat var att den var så turistifik. Förr fanns en kiosk med Ge- Ge glass och Loranga.

I dag finns designkrog, hamnkafé, souvenirshop, fiskrökeri, grillbar. Inte heller minns jag hamnplanen som parkering, full med bilar och till och med bussar. Jodå, jag känner till Ales stenar, skeppssättningen på åsen ovanför hamnen. Men att den skulle vara en så stark magnet hade jag inte anat. ”Vi är tvåa efter Vasa” säger ortsborna. Trots det låg få båtar i hamnen. Vilket verkade udda med tanke på att Kåseberga ligger strategiskt med tio sjömil till Ystad, 20 till Simrishamn och Rönne. En titt ut över hamnbassängen gav en möjlig förklaring. Kåseberga ligger i bakvatten med inblåst tång som ruttnar inne i hamnbassängen. Problemet är inte ovanligt i sydkustens hamnar och i Kåseberga ska muddras och rör kanske läggas genom pirarna för vattenväxling.

Ales stenar

Trots tången finns tre bra skäl att lägga till i Kåseberga, nämligen Ales stenar, erosionen vid Löderup och Skånes ståtligaste fyr – Sandhammaren. Turen till Ales stenar går uppför den branta Kåsebergaåsen, på trappsteg och sandstigar. Väl uppe är det bra att hämta andan och studera formationen av Bautastenar. 59 stenblock står i en oval i väst-östlig riktning. De är Sveriges största skeppssättning, men ingen vet hur eller varför den kommit dit. Inte ens Riksantikvarien kan förklara, utan återger tesen att skeppssättningen är en grav- eller kultplats. Sannolikt är det just det gåtfulla med den 67 x 19 meter ovala stensamlingen som drar uppåt 700 000 besökare varje år. ”Där kusten stupar mellan hav och himmel har Ale rest ett jätteskepp av stenar”, skaldade skåningen Anders Österling en gång om det märkligaste monumentet på Österlen.

Oavsett om du är historiker, skald eller turist är vyn uppifrån Kåsehuvud storslagen och vindtrycket storartat. I backafallen hålls skärmflygare och om våren blommar vallmo och blåeld som gör branterna till granna motiv. Vilket lockar konstnärer. Vi mötte en i byn i ett vackert halmtakshus, tillika galleri. Hennes favoritmotiv i akvarell och olja var just Ales stenar och åsen. Hon berättade hur hon och maken köpt längan, rustat, sålt sitt hus i Malmö för att hon skulle få måla och sälja, medan han pendlade och fixade.

Vågornas rov

Allmänt är Kåseberga by behaglig och sydskånskt skön att släntra runt i. Längs bygatan ligger ett otal fina, låga hus med skiffertak, spröjsade fönster och välmålade dubbla dörrar och putsade dörrhandtag. I sommar öppnar sjöräddningsmuseum i livbåtsstationen. Där blir även konstutställning då Sällskapet firar 100 år och vid kajen ska gamla kryssaren N A Båth förtöjas för gott. Efter konstrundan övervägde jag att som i unga år gå längs stranden bort till Löderup. Men sanden var bortgnagd och tångbankarna böljande och illaluktande, varför det blev bilens bekvämlighet i stället för att se på förödelsen. På 1960-talet hade Löderup rena söderhavsstranden och sommarbyn var välmående med pensionat, minigolf och tältplats. Men i årtionden har havet ätit på Löderups strand och flera hus har blivit vågornas rov. Vårt besök visade att det var illa, strandremsan var helt borta, bakom strandbuskarna dundrade havet mot stenbarriärer som Ystads kommun lagt ut i hopp om att stoppa förödelsen. Motivet är att skydda egendom, vägar och natur säger tavlan vid kaffestugan. Men frågan är vem som vinner – naturen eller människan?

Sandhammarens fyr

Modstulna piggade vi upp oss med kaffe och våffla i den näpna kaffeserveringen där man kan köpa vykort och ta en paus. I soligt och lugnt väder är deras uteplats helt nära havet en skön plats att sitta på. Snart var vi på väg igen, nu mot Sandhammaren och den ståtliga fyren. Av ohejdad vana får jag nämligen bänd i kroppen av fyrar. Miljön och historiken lockar lika gott varje gång. Fler än jag har längtan till Sandhammaren. Längs vägen ligger parkering efter parkering i skogen och på en anslagstavla vid vändplanen läste vi att stugägare klagar på stökiga bilister. Men denna sena eftermiddag var vi solo och kunde parkera var vi ville. Frågan var bara: Var är fyren?

Ett 29,4 meter högt fyrtorn borde ju synas. Men vid Sandhammaren skymmer tallskogen. Alltså gick vi ner till stranden, lyfte blicken 30 grader och tog ut riktningen. Sedan var vi vid den pampiga rödmålade Heidenstammaren. Vi fann dörren öppen och klev in i dunklet och kände doften av solvärmt järn, en aning fotogen och färg. En smal, vindlande men stabil trappa av gjutjärn med utsirningar på alla 96 stegen leder upp i det gamla vaktrummet och ytterligare elva till lanterninen. Fyrböckerna berättar att glödlampan är på 1000 W och att linserna är av 2:a ordningen (1 400 millimeter i diameter och 16 fack vinklade 22,5 grader med en krona om tolv ringar.) Initierade har räknat till 624 glasdelar i linsen.

Lömska sandrevlar

Den aktuella kvällen var för ljus för att fyren skulle tändas och vi slapp bli blinda av skenet som når 22 sjömil ut till havs. Sandhammarens fyr uppfördes 1862, men en provisorisk fyr uppfördes 1831 när koleran härjade och en förlisning kunde betyda att smittade skeppsbrutna kom iland med farsoten. Så sent som för 20 år sedan av- Läge: Fiskehamn 10 M öster om Ystad. Max djupgående 2,50 meter. 20 gästplatser utmed västra piren. Hamnavgift 2007 135 kr. Sevärt: Ales stenar, byn, Sandhammaren (buss 50 min) Aktuellt 2007: Nytt sjöräddningsmuseum med kryssare. Matställen x 5, bland annat designkrogen ”Rätt vid Havet”. Kåseberga bemannades fyren och för tio år sedan monterades Nautofonen ner. Ingen hesa Fredrik hörs sedan dess längs den skånska kusten. Frågan är nu om fyren får vara tänd.

Eller om Sjöfartsverket släcker även den. Argumentet är att GPS och radar gör fyrar överflödiga. Gammaldags båtfarare vill dock se och höra var vi är. Som slutkläm på utflykten till Sandhammaren måste vi få sila sand mellan tårna. Här är stranden bred och lång, inte en tångbank fanns i sikte och vattnet skimrade grönt och skönt. I ungdomens glada dagar hade jag slängt av mig kläderna och fått mitt pigga resesällskap att göra detsamma. Men av en medelålders kropp blir ärtor bara generade. Alltså nöjde jag mig med att vada hand i hand och låstas att jag är som en pojke, fast farfar jag är.

Kåseberga

Läge:

Fiskehamn 10 M öster om Ystad.
Max djupgående 2,50 meter.
20 gästplatser utmed västra piren.
Hamnavgift 2007 135 kr.

Sevärt:

Ales stenar, byn, Sandhammaren (buss 50 min)

Aktuellt 2007:

Nytt sjöräddningsmuseum
med kryssare.
Matställen x 5, bland annat designkrogen
”Rätt vid Havet”.

Text & foto: Curt Gelin

Kommentarer

Ny kommentar:

Namn:

Kommentar:

3 kommentarer